Det som tidigare kändes som ett måste, känns nu som en räddning. Jag menar min flytt från Sverige till ett annat land har inte varit smärtfritt men ett hem med miljoner små faraomyror och en snokande grannkärring var en sak som var hur otrevlig som helst men under tiden som gått sedan jag flyttade har Sveriges regeringen bytts ut till ett antal borgerliga högerextrema partier som förutom undertecknat Tidö avtalet som hotar den humana människosyn vi tidigare haft, dessutom kryper för regeringen för Turkiets diktator Erdogan på ett rent av patetiskt sätt. Skjutningarna i Sverige har nått rekordnivåer och vanliga människor vågar knappt gå ut utanför dörren.
Vi sitter här i vår mini lägenhet som visserligen periodvis är iskall, vi flåsar i trappor som sträcker sig högt upp bland hustaken men någon risk för livet föreligger inte ännu för, här där vi bor har vi inte ännu hört någon skottlossning. Det enda som hörs är grannarnas partajande när de varje helg öppnar lägenhetsdörren på vid gavel och gör trappuppgången till deras förlängda vardagsrum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar